52 miljoner till Örebros skolor

Skolverket har beslutat att fördela närmare 52,7 miljoner kronor till Örebros skolor. Pengarna kommer från den socialdemokratiskt ledda regeringen. Medlen ska användas till insatser som stärker likvärdigheten och ökar jämlikheten mellan skolorna. Det innehåller även en satsning särskilt riktad mot lågstadiet och fritidshemmen.

Enligt svensk lag har alla elever rätt till en likvärdig utbildning, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden. Det här statsbidraget är ett stöd till huvudmännen för att stärka likvärdigheten i och mellan skolor.

– Sociala och ekonomiska hemförhållanden eller var eleven bor ska inte påverka elevens tillgång till utbildning av hög kvalitet. Resurserna ska fördelas efter elevernas olika förutsättningar och behov, säger Jessica Ekerbring (S), ordförande i Programnämnd Barn och Utbildning.

Huvuddelen av de 12 miljoner kronor som Örebro kommun får, kommer att användas till att stärka upp elevhälsans arbete. Vi vet att elever som mår bra lär sig mer.

Statsbidraget för jämlik skola (7,7 miljoner) är knutet till kostnader för insatser som kan öka andelen elever som blir behöriga till gymnasiet. Bidraget kan till exempel gå till insatser som redan görs inom ramen för utbildningen och som syftar till att förbättra resultaten. Det kan handla om kompetensutveckling, fortbildning, utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet, personalkostnader, inköp av läromedel eller lärresurser t.ex.

– Det kan också användas för att öka kvaliteten i det förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbetet, för att öka tryggheten och studieron, säger Marlene Jörhag (KD), vice ordförande i Programnämnd Barn och Utbildning. Användningsområdet för detta statsbidrag är väldigt brett och det är därför viktigt att de insatser som utformas är anpassade utifrån de förutsättningar och behov som finns på skolorna.

Lågstadie- och fritidshemssatsningen är två återkommande statsbidrag som i år landar på ca 33 miljoner kronor tillsammans. Bidragen ska användas till kostnader för personalförstärkningar i förskoleklass och årskurs 1-3 samt i fritidshemmen.

– Syftet är att höja utbildningens och fritidshemmens kvalitet och att ge pedagogerna mer tid för varje elev. Det handlar om att anställa lärare, förskollärare, fritidspedagoger eller speciallärare, men också att förstärka med annan personal så att lärarna i större utsträckning kan bedriva undervisning och att personalstyrkan i fritidshemmen utökas i förhållande till antalet elever, säger Seydou Bahngoura (C), presidieledamot i Programnämnd Barn och Utbildning.

Grundskolenämnden kommer under maj och juni fatta beslut om exakt hur statsbidragen ska fördelas.

facebook Twitter Email