Vi ska bekämpa den psykiska ohälsan hos barn och unga

Vi socialdemokrater kommer aldrig acceptera en utveckling där barn och ungas psykiska ohälsa ökar. Därför lovar Socialdemokraterna nationellt att införa screening av barn och ungas psykiska hälsa i skolan, att korta väntetiderna till den psykiatriska vården och att det ska finnas möjlighet till snabbt stöd i mobilen. Vi socialdemokrater lovar att vi ska bli bättre på samverkan mellan sjukvården i Region Örebro län och elevhälsan vid skolorna. Vi måste ge barnen bättre förutsättningar till god vård och ett bra mående.

Just nu pågår en översyn och stora förändringar av den psykiatriska vården i Region Örebro län. Regionfullmäktige har gett uppdrag och avsatt pengar till de psykosociala team som nu byggs upp för att patienterna ska kunna få bättre stöd och hjälp vid vårdcentralerna. Ett mobilt psykiatriskt team är på väg att startas för att kunna göra akuta insatser. Arbete pågår för att öppna fler vårdplatser och till vintern invigs de nya lokalerna för Barn- och ungdomspsykiatrin. Men det krävs också bättre samverkan mellan alla olika parter som har ansvar för olika delar av arbetet kring barn och ungdomars psykiska hälsa och ohälsa.

– Som socialdemokrat kan jag inte acceptera att många barn och ungdomar inte får rätt hjälp i rätt tid. Många kommer från familjer som har det tufft socialt och ekonomiskt. Många uppfattas att de bollas mellan olika enheter. Det duger inte, vi måste göra mer för att samhället ska möta de här barnen och ungdomarna på ett bra sätt. Då krävs det en tydligare samverkan mellan olika aktörer som möter barn- och unga i en utsatt situation, det säger Karin Sundin (S), regionråd med ansvar för hälso- och sjukvårdsfrågor i Region Örebro län.

Enligt Socialstyrelsen har den psykiska ohälsan hos barn i åldern 10-17 år och unga vuxna mellan 18-24 år ökat i hela Sverige. Totalt handlar det om närmare 190 000 barn och unga vuxna i Sverige som lider av någon form av psykisk ohälsa. Den enskilt största gruppen, drygt 63 000 personer, är unga kvinnor i åldern 18-24 år.

Undersökningen Liv- och hälsa 2017 visar att många unga, framförallt tjejer, känner sig stressade, ängsliga och nedstämda. Färre killar än tjejer uppger att de har någon att prata om sina känslor med. När man tittar på hur elever i årskurs 9 mår framgår också att måendet är starkt sammankopplat med oro för familjens ekonomi.

– Genom att ge elevhälsan ett tydligt uppdrag att utföra screening av den psykiska ohälsan hos barn- och unga så som idag görs av den fysiska hälsan, genom fler vuxna i ungdomars vardag och genom att stärka samverkan mellan regionens sjukvård och kommunens elevhälsa tar vi nu ett helhetsgrepp i frågan. Det handlar om att inte en unge ska behöva gå och må dåligt en dag för mycket utan att få rätt stöd, säger Kenneth Nilsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Örebro och vice distriktsordförande för Socialdemokraterna i Örebro län.

Det här vill vi göra:

– Införa screening av barn och ungas psykiska hälsa i hela landet.

– Minska väntetiderna till vården och se till att den första hjälpen kommer tidigare både i skola och hos vårdcentralen.

– Snabbt stöd genom en app i mobilen för att skapa enklare vägar in i vården. Den digitala ungdomsmottagningen UMO.se ska utvecklas till en digital vårdtjänst för unga som mår dåligt.

– Fortsätta arbetet med att inrätta och utveckla de psykosociala teamen på vårdcentralerna och på ungdomsmottagningarna.

– Ta ett handslag mellan Region Örebro län och kommunerna i länet om att stärka samverkan mellan skolornas elevhälsa och sjukvården så att förutsättningarna för ett omfattande stöd för varje barn och ungdom blir bättre.

facebook Twitter Email